Du finns kvar som sagorna och sångerna Du finns kvar som minnet av igår Du finns kvar som löftet om en möjlighet Du finns kvar som smärta och som sår Du finns kvar som skymten av ett leende Du finns kvar som väntan på ett svar Du finns kvar som en skälvning i mitt innersta Som en vind i mitt hjärta finns du kvar. Dikten lästes upp av Christina Mo under minnesstunden. |
In Memoriam Kerstin Sagnert
Du finns kvar som röken ifrån glöderna
Du finns kvar som saknad och begär
Du finns kvar som skuggan av ett ögonblick
Du finns kvar i bilderna jag bär
Du finns kvar som drömmen om en evighet
Du finns kvar som himmel över hav
Du finns kvar som dyningar i rörelse
Som en vind i mitt hjärta
finns du kvar.
Mikael Wiehe
Minnesord om Kerstin Sagnert
Kerstin Sagnert, Bild: Andrea Corsi
Kerstin Sagnert, Dalby, har 67 år gammal avlidit och lämnat sambon P-O Bengtsson och dottern Hanna i stor sorg.
Man kan säga att det finns ett slags sällskap, låt oss kalla det ”Vänliga själars gränslösa filantropi”, som blivit alltmer betydelsefullt för samhället.
Många av dess medlemmar arbetar på våra bibliotek. Dessvärre har en av dessa filantroper – Kerstin Sagnert från Dalby – nu tvingats lämna den roll hon spelat i detta bejakande sällskap.
Kerstin Sagnert intog en framträdande position i kraft av sin bestämda vilja att sätta människan i centrum och aldrig låta byråkratins förlamande tungroddhet styra verksamheten. Energin skulle läggas på människorna som kom till biblioteken, inte på märkliga styrdokument och verklighetsfrämmande inskränkningar. Engagemanget bar prägel av altruism, mänsklighet, humor och empati.
Detta var Kerstin Sagnerts vision om bibliotekets betydelse. I centrum människans liv och mående. Låntagarens bokkärlek och litterära smak var betydelsefullt, men aldrig det primära. Den hemlöse, den språksvage och den nyanlände besökaren behövde Kerstin Sagnert minst lika mycket som den bok- och kulturintresserade.
Många som i likhet med undertecknad under många år kommit till Dalby bibliotek kan intyga värdet av hennes vilja att hjälpa till med integration och socialt arbete på riktigt, i vardagen, som en naturlig och ovärderlig förlängning av bibliotekarierollen. Hon agerade oförtröttligt och gjorde skillnad i vardagslivet.
Efter att ha provat på läraryrket upplevde Kerstin Sagnert att hon kunde göra sig själv och sina tankar om ett mänskligare samhälle mer rättvisa i en annan yrkesroll – bibliotekariens. Bibliotek, skolbibliotek och folkhögskolebibliotek i Ystad, Södra Sandby och Skurup drog nytta av hennes yrkeskunnande, innan Dalby bibliotek tidigt 2000-tal fick glädjen att kunna ta hennes tjänster i anspråk.
I Dalby bodde Kerstin Sagnert med P-O Bengtsson, livskamraten. De reste tillsammans ut i världen och kunde besöka flera kontinenter om kosan inte styrdes mot Italien, där Kerstins dotter Hanna levde under några år.
En annan passion var körsången, som många människor kunnat avlyssna genom åren. Kerstin blev medlem i Dalby kammarkör när den påbörjade sin verksamhet 2006. Att inne i Dalby kyrka ha fått uppleva körens glädje, sammanhållning och skönsång, till vilken Kerstin bidrog, tillhör vad man kallar livets höjdpunkter.
Nu får vi som kom i kontakt med Kerstin Sagnert hålla tillgodo med minnena av hennes filantropi och kärleksfulla tro på alla människors värde.
Sorgen är stark, men glädjen över att ha fått ta del av hennes livsmod och stora hjärta är starkare. Tankarna går till sambon P-O Bengtsson och dottern Hanna, bosatt i Stockholm, men också till de människor som kom i hennes livsväg och som fick glädje av hennes engagemang för samhällets mindre priviligierade grupper.
Michael Economou
